Så går 2020 mot sitt slut. Ett år som inte varit som något annat, i alla fall under min levnadstid. Från mars har det nog inte gått en dag utan att pandemin präglat min och alla andras tillvaro. Restriktioner, smitta och rapporter om döda. Jag är oerhört trött på det. Men med vaccinet borde väl nästa år bli bättre. Jag håller tummarna för det. God jul och Gott nytt konstår!
Plötsligt kändes denna mörka coronahöst betydligt ljusare. Jag
har blivit antagen till Liljevalchs vårsalong 2021, bland drygt 4 000 sökande. Jag skickade in fem skulpturer och juryn antog alla fem! Den 12 januari åker jag till Stockholm för att lämna in dem och i april slår Liljevalchs upp portarna för utställningen. Det känns fantatistkt kul!
Vernissagen är över, men utställningen pågår till den 25 oktober. Häromdagen höll jag ett föredrag om min konst för medlemmarna i Limhamns konstförening. Det är alltid väldigt roligt att berätta om mina skulpturer. Det ger mig perspektiv på mitt skapande, vilka drivkrafter jag har och vad som förändras och vad som kommer tillbaka under åren.
Kul var det också med den man som sa att mitt kroppspråk och min mimik går igen i min konst. Påverkar skulpturerna mig eller påverkar jag skulpturerna? Jag vet inte. Kanske är det både och.
Den 3 oktober var det vernissage på Limhans konsthall.
18 september. Det drar ihop sig till utställning – kul, det var länge sedan!
Den 3 oktober klockan 12–16 är det vernissage på Limhamans konsthall där jag också kommer att vara på plats. Utställningen pågår till den 25 oktober och konsthallen är öppen på lördagar och söndagar, klockan 12–16. Välkomna!
Två av mina skulpturer i serien ”Turister”.
Just nu händer det roliga saker. Jag har precis börjat jobba i ett projekt med elever från Delfinskolan i Lund. Under hösten ska andra- och tredjeklassarna skulptera människor och samtidigt lära sig om proportioner och uttryck. Det hela ska avslutas med att deras verk ställs ut någonstans, oklart var än så länge. Idag hade jag de första eleverna på besök i min ateljé. Det är alltid kul med besökare, men extra roligt med barn som ställer så många och oväntade frågor.
Ännu är inget sig likt i världen. Jag som ofta går på gallerier och utställningar och har inte sett någon konst på jag vet inte hur länge. Just nu jobbar jag mest med beställda porträtt, men förbereder också så smått inför en utställning på Limhamns konsthall i oktober. Där kommer också konstnären Eva Sundman att ställa ut. I samband med utställningen ska jag även hålla ett föredrag om mina skulpturer, vilket jag ser fram emot. Till skillnad från utställningen är dock föredraget endast för konstföreningens medlemmar.
Det har varit mycket corona på sista tiden och jag är väldigt trött på det. Jag och min familj har troligen varit sjuka i covid-19. Min man blev förmodligen smittad på Öresundståget mellan Danmark och Sverige. Vi blev aldrig jättesjuka – vi hade feber, huvudvärk, vissa andningsbesvär och så förlorade vi smak- och luktsinnet. En mycket märklig upplevelse. Men nu är vi friska och pigga sedan flera veckor tillbaka och jag kan jobba med min konst igen. Hoppas att coronaeländet tar slut snart.
Skulpturerna var utvalda, affischerna klara och allt förberett för konstrundan. Men dessvärre måste jag ställa in årets stora påskutställning på grund av coronaläget. Det är jättetråkigt eftersom den här helgen betyder väldigt mycket för mig, både att träffa så många människor och få respons efter många månaders arbete i ensamhet, men även ekonomiskt så klart. Om någon är intresserad av att se mina verk är ni välkomna att besöka mig i min ateljé i Lund – på någon meters avstånd förstås. Hoppas att ni får en fin påsk trots allt!
På affischen skulpturen ”Turister”.
Affischen som aldrig kommer att sättas upp.
Dags för utställning igen. Den 3–26 mars ställer jag ut i Rådhuset Skåne, Kristianstad. Jag ser fram emot detta eftersom mina skulpturer kommer att stå i en mycket vacker lokal, Rådhusets matsal, som har stora, härliga fönster. På väggarna kommer Ann Idstein att visa sina fotografier.
Så var julen över. Efter välbehövlig ledighet kallar konsten på mig igen. I mars ska jag ställa ut i Regionhuset i Kristianstad och i april väntar konstrundan som vanligt. Jag känner viss press, vilket kan vara jobbigt, men samtidigt triggar det igång kreativiteten. Idéer kommer till mig och jag inleder en intensiv arbetsperiod. Nu gäller det att hålla ihop temana så att det blir bra utställningar. God fortsättning!
Två skulpturer – flamencodansare – på tork i min ateljé.
Copyright © All Rights Reserved